Jaha, det verkar som om inte heller jag kan hålla mig ifrån en muntlig varning! Jag visste om problemet (min frånvaro i och med att jag varit så pass stressad att jag under vissa tider inte kunnat gå till skolan samt perioder då jag varit småsjuk). En muntlig varning för frånvaro... Hm, jag trodde inte att jag någonsin skulle riskera att få en varning av något slag, någonsin! Men, men det är väl bara att ta det för vad det är. Jag försöker se det som en positiv upplevelse, i och med att jag försöker lätta på mitt tryck på mig själv och slappna av och lära mig att vara nöjd med ett VG istället för ett MVG. Min mentor sa i alla falla att det bara var att fixa ett intyg från en läkare så skulle det inte vara några problem. Det som oroar mig är att jag kommer få avslag på min ledighetsansökan för resan till Turkiet och EM (om jag kvalar). Jag vet inte vad jag skulle ta mig till då! Jag skulle skolka, finns inte en chans att jag någonsin skulle missa mitt sista EM som junior.
Usch, jag känner mig lite orolig och nervös över alltihopa. Jag vet att ingenting kommer hända eftersom jag pratat med alla lärare och alla har ställt sig bakom min resa till Turkiet. Men det gör mig i alla fall orolig... Det här är en situation som jag aldrig trodde att jag skulle hamna och därför ingenting som jag någonsin förberett mig för.
Snart blir det att dra sig hem och plugga lite franska, engelska, svenska och geografi (phu!). Jag måste ringa till Agneta också för att få henne att skriva det där intyget som jag behövde enligt Camilla... Tur att jag slutar vid 11.30
Puss & Kram / Lovisa
No comments:
Post a Comment